Barns naturliga behov av t.ex. närhet får ej existera nattetid.
Nu fick jag tillfällig luft igen, tack vare Lars H Gustafsson
Medlem på FL som pratar för AW's metoder säger bl.a.
"På dagen umgås man, äter, busar, ger barnet allt man har av kontakt och delaktighet. När kvällen kommer har man fått sina behov tillfredsställda vad gäller närhet, mat, frisk luft osv, så nu återstår att sova så man får krafter till nästa dag."
Det är precis exakt detta som berör mig och gör mig så otroligt ont och som jag ser som en oerhörd omskrivning av vad det faktiskt är - programmering av barn.
Hur kan man som förälder bara rakt av ta till sig en föreställnng om att små barn ska minsann veta att det bara är under dagen man får lov att uttrycka sina behov men på natten ska barnet tyglas att förneka de eventuella behov som kan dyka upp.
Små barn eller barn överhuvudtaget är inga robotar som man ska programmera till att ha behov på bestämda tider, små barn har individuella behov och de ska banne mig besvaras av föräldrarna oavsett om det är dag eller natt, för det är föräldrarnas förbannade skyldighet...
Samma medlem på FL pratar också om att tillfredsställa alla barnens behov innan de dyker upp...jag vet inte om det bara är jag som reagerar på denna galenskap.
Varför ska man lära sig att inte uttrycka sina behov? Hur ska det bli då barnen blir äldre om de fått lära sig att INTE uttrycka sina innersta och grundläggande behov?
Det kan ju få enorma konsekvenser då man blir äldre.
Som terapeut jobbar jag mycket med att klienterna ska LÄRA sig att verkligen uttrycka sina behov i sin omgivning, för annars vet man ju ingenting om de "behovslösa" människorna, vad de vill och känner och behöver, de är bara obehagligt följsamma och "identitetslösa".
Detta är ofta klienter som inte fått lov att just uttrycka sina behov då de var små barn av olika anledningar...de hade i stället lärt sig att vara extremt följsamma och uppfatta minsta vink från föräldrarna så att de inte blev "besvärliga" och råkade på bannor av olika slag - både fysiska och psykiska. Detta följde så klart även i vuxenlivet och till slut så håller det inte längre och måendet dalar.
Lars H Gustafsson säger det så bra med dessa frågor ang metoder och det tål att upprepas och läsas många gånger och dessa frågor borde verkligen ställas av dem som propagerar för AW's metoder
"Vilka biverkningar kan man egentligen vänta sig vid behandling med sådana metoder? Låt mig ange ett antal tänkbara genom att ställa några frågor:
• Hur påverkas barnets tillit till en förälder som överger barnet och lämnar det åt sig självt när barnet känner sig som mest ledset och övergivet? På kort och på längre sikt?
• Hur påverkas barnets känsla av värdighet och värde?
• Hur påverkas barnets självbild på kort och lång sikt?
• Hur påverkas anknytningen mellan barnet och föräldern? Finns risk för ambivalent eller till och med desorganiserad anknytning?
• Hur påverkas det ömsesidiga samspelet mellan barnet och föräldern när föräldern instrueras att negligera barnets skrik?
• Hur påverkas förälderns egen självbild och fortsatta föräldraförmåga av att undertrycka den naturliga impulsen att ta upp ett förtvivlat barn i famnen?"
Och avslutningsvis till alla AW-anhängare och SHN-fantaster, detta också sagt av Lars H Gustafsson
"Man bör alltid misstro metoder som sägs vara verkningsfulla men saknar biverkningar. Sådana metoder finns inte."
Här kan du läsa Lars H Gustafssons artikel om metoder
larsh.files.wordpress.com/2009/05/metoder-ell...
och här skriver han om det i sin blogg
larsh.wordpress.com/2009/05/13/metoder-etik-o.../
Tack för ett bra inlägg. Jag har lagt till dej som "läsvärda bloggar", (på min blogg), hoppas det är okej?
Jag har oxå skrivit en del om AW, och har varit aktiv i sömntrådar på fl, (heter Tristania där), men jag har lugnat mej något...Bråkat med AW på hennes forum, hon är helt sjuk...
Kram på dej!
Hej och tack för ditt inlägg o att du vill läsa mer:-)
Ja, vad ska man säga ang AW, storhetsvansinne och psykopati känns inte helt främmande...
Ska kolla in din blogg också:-)
Jag är så glad att det finns metodmotståndare!
Vi diskuterar detta mycket just nu. Vår lillunge är 1 år och han har hamnat i någon slags utvecklingsfas där han är jättesjälvständig på dagarna och superkramig och närhetstörstande på natten. Självklart samsover vi då, skulle man helt plötsligt bara tvinga honom att sova ensam?? Nej du. Klart ungen saka samsova!
Så länge han vill.
Mer närhet, mer trygghet, mer kärlek.
Tack för ett bra inlägg!
Och jag blir så glad när jag läser om föräldrar som följer sitt hjärta och lyssnar på och svarar på sina barns behov, när än behoven uppstår:-)
Så tack själv:-)
Hejsan!
Jag länkade till din blogg från min presentation på fl. Det är ok va? Du skriver ju så klockrent om AW metoder och jag vill att så många som möjligt ska få upp ögonen för vad som pågår på det där forumet.
Jag hoppas du mår bra.
Kram på dig!
Hej ME, javisst är det ok:-) Ska ut senare idag och kolla in DN där det tydligen finns en artikel där Marie Köhler, barnhälsovårdsöverläkare är kritisk till Anna Wahlgrens metoder.
Äntligen börjar dessa vansinnesmetoder kritiseras på allvar... glad för alla barnens skull:-)
kram