Gråter o snorar!

Nu har jag precis sagt hejdå till Neo som nu ska vara borta i nästan 1 vecka. Många pussar o kramar blev det:-)
Det är verkligen skit-jobbigt och jag var inte riktigt beredd på att jag skulle reagera och känna så här.
Jag grät som ett barn när dörren hade stängts.

Så märkligt det är med dessa känslomässiga band man har till sina barn. Han kommer att ha det hur bra som helst den kommande veckan; skogsvistelse, frisk luft, älskade storebror och mormor nära och hur mycket yta som helst att härja runt på och ändå så är det så svårt....det är konstigt nog exakt samma känsla som när det stora barnet flyttade hemifrån...

Nej, nu får jag fanimej skärpa mig, han har det bra!! Och jag ska försöka ta vara på den enorma mängd egentid som väntar.




Älskade ungar!!





*

Kommentarer
Postat av: cecilia tipsar

det kommer att gå bra det här!

sv: ja tiden glömde jag i augusti men inte förrän pengarna slutade komma insåg jag att det kanske är bra att ha ett intyg.. nu får jag vänta till nästa läkartid i oktober innan jag kan få ett nytt intyg. liiiite drygt med tanke på att det som behövs är att han krafsar ihop några ord på ett papper och faxar det. men visst jag får skylla mig själv.

2010-09-25 @ 19:27:59
URL: http://ceciliatipsar.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback