Syndabockar o galna fruar
Vad fantastiskt skönt det måste vara att alltid ha någon annan att skylla på när det skiter sig i livet, att alltid ha en syndabock. En sån där som man kan lägga över all sin skit och allt sitt hat på så att man slipper ta ansvar för sina egna handlingar och val.
Just nu tänker jag så klart på den skitiga historian jag berättade häromdagen, där någon blir påkommen med att vara otrogen, hur det just i denna historia är så bekvämt för galna frun (exets fru) att lägga över allt på mig, syndabocken. För att inte tala om exet som för att klara sitt eget skinn uppenbarligen inte har berättat hur det hela har gått till, vad som sagts och vad som gjorts.
När jag dejtade exet för ett antal år sedan och när sedan galna frun dök upp, så pendlade exet mellan oss två under en längre tid, alltid redo att servera diverse lögner, framförallt till galna frun. Det var då jag utsågs till syndabocken.
Det var jag som förstörde galna fruns liv, det var jag som var besatt av exet och det var JAG som fick henne att göra allt det hon gjorde med mig, det var alltså JAG som på något outgrundligt sätt fick exet att ständigt återvända till mig. Och det gjorde jag enbart för att jag ville förstöra galna fruns liv. Det var enligt galna frun mitt mål i livet, att manipulera exet så att hon blev denna viljelösa varelse som hon fick det att låta som.
Hör ni hur fantastiskt det låter?
Vilken enastående och helt världs-unik förmåga jag måste besitta, som på detta magiska sätt kan få en annan människa att göra så här och att åter igen få exet att vilja träffa mig, att komma hit, att vilja vara i min närhet, att älska mig och dessutom säga alla saker som hon gjorde om sitt förhållande. Medan exet inte anses ha någon egen vilja och förmåga att agera och fatta egna beslut. Det är ju inte heller några höga tankar galna frun har om sin fru...kärlek är det sista det är när man ser på den man säger sig älska på det sättet.
Ja just det, jag inte bara besitter denna fantastiska förmåga, jag är sjuk i huvudet också enligt galna frun, det sa hon nog bestämt 23057 gånger typ.
Ja så här kan det vara att vara syndabock.
Själv vet jag att mina handlingar och mina val enbart kommer från mig själv. Jag bär hela ansvaret för de val och beslut jag gör, hur galna de än må vara.
Om jag väljer att bli tillsammans med någon och dessutom gifta mig med personen när jag vet att personen har djupa känslor för någon annan så är det MITT val, det är mitt val att ta det som följer med detta. Det kan aldrig bli någon annans 'fel' om nu denna person - min fru - sen vänder tillbaka till den andre.
Faktum är att sånt självklart vet varje människa med något så när sunt förnuft i behåll...
TILLÄGG:
Jo jag skyller också på andra/ifrån mig i en massa situationer, tex "bussen var försenad så det är inte mitt fel att jag är sen" för att ta ett simpelt skylla-ifrån-sig-exempel.
Och i känslan av att ha fallit för exet igen och blivit blåst skyllde jag absolut direkt på henne. MEN jag vet att det var jag själv som valde att säga ja till att träffas igen, det var jag som valde att gå dit hon bad mig komma, det var jag som lät mig förföras. Det var ingen annan som tvingade mig till detta.
Hårt som fan, men sant.
Kommentarer
Postat av: cecilia tipsar
även om det är hårt så är det ett viktigt steg för att komma vidare att inse sin egen roll. du kommer gå ur det här smartare, starkare och med din självrespekt i behåll. det låter klyschigt men det är sant.
Postat av: Beyond Eternity
Jag kan bara hålla med dig..
Postat av: Linda
jag håller me exfrun. va fan håll dig ifrån en gift man.!! spelar ingen roll om han kommer till dig....hur jävla svårt är det att säga GÅ HEM TILL DIN FRU och jobba på erat förhållande!
DU är lika skyldig som han är!
PINSAMT!
Postat av: Beyond Eternity
Gift man????? i denna historia finns inga män så långt ögat når...
Jag tror att du behöver läsa på inläggen igen.
men jag blev lite nyfiken på VAD det är du håller med om? Att man som vuxen skickar sin mamma att reda i ens trassliga förhållande eller att man ska hota andra till livet, eller?
Trackback